Det händer något vackert just nu. Jag märker det i kroppen, i energin, i hur dagarna rör sig. Istället för att pressa fram steg eller försöka lista ut nästa väg, så landar jag mer i flödet — där det jag gör får växa fram organiskt, i takt med hjärtat.
Jag skriver. Jag ritar. Jag skapar.
Och kanske viktigast av allt: jag gör det med en närvaro som känns sann.
Det är nästan som om livet har sagt:
“Nu, Anders, nu får du skapa på riktigt. Utan att jämföra, utan att forcera. Bara följa rörelsen där den vill ta dig.”
Att ändra inriktning utan att tappa riktning
Det har blivit tydligt för mig den senaste tiden att jag inte behöver hålla fast vid gamla sätt eller gamla planer bara för att de en gång var viktiga. Energi förändras. Jag förändras. Det jag vill ge till världen förändras.
Och någonstans här händer något ännu djupare: min identitet — eller som jag gillar att kalla det, min idé-entitet — förändras.
Det handlar inte bara om vad jag gör, utan om vilken inre idé jag bär om mig själv. När den idén skiftar, skiftar allt jag väljer, skapar och uttrycker. Jag märker hur min inre kompass blir tydligare ju mer jag tillåter den nya versionen av mig själv att ta plats.
Istället för att se det som att byta spår, ser jag det som att jag finjusterar kompassen. Jag riktar mig inåt och låter hjärtat få säga sitt — inte som en viskning utan som en vägvisare.
Det är där jag hittar min nya inriktning:
-
Mer skapande.
-
Mer skrivande.
-
Mer konst.
-
Mer av det som känns som jag — den jag håller på att bli.
När hjärtat leder blir processen lätt
En sak jag märker tydligt:
När hjärtat är med blir allt lättare.
Inte för att arbetet försvinner, utan för att motståndet gör det.
När jag sitter och tecknar, skriver eller formar nytt material blir det som att tiden öppnar sig. Jag känner mig hemma i mig själv, och jag känner att det jag gör faktiskt betyder något — både för mig och för dem som kommer att ta del av det.
Det här är inte en produktionsfas.
Det är en förankringsfas.
En period där jag låter det nya slå rot, formas, mogna… samtidigt som jag njuter av själva resan.
Flöde är inte passivitet — det är en medveten riktning
Jag upplever ofta att flöde misstolkas som att man bara ska “vänta och se”.
Men för mig är flöde något mycket mer aktivt.
Det är att:
-
lyssna in vad som känns rätt att göra i nästa stund
-
känna
-
agera när energin bjuder in
-
vila när kroppen säger ifrån
-
vara trogen det som vill komma genom mig
Flöde är samarbete med livet.
Ett partnerskap mellan mitt hjärta och den intelligens som rör sig genom allting.
Just nu är jag i skapandet
Och det känns så rätt.
Jag bygger vidare på mina idéer.
Jag formulerar nya texter.
Jag tecknar fram nya perspektiv.
Jag känner hur min kreativa muskel blir starkare, mjukare, ärligare.
Det är som att livet förbereder något större — och min enda uppgift är att fortsätta följa den lilla gnistan som tänds varje gång jag sätter mig ner och gör det jag älskar.
Så vad gör jag just nu?
Jag har också påbörjat något som ligger mig varmt om hjärtat – Lillbjörns Jul. En serie små berättelser och inslag som jag nu publicerar på min Facebook-sida. Det är som att den lilla björnen själv knackade på och ville få ta plats, och jag märker hur mycket glädje det ger att skapa något lekfullt, mjukt och samtidigt meningsfullt.
Utöver det har jag börjat arbeta mer aktivt med Neuro Grafic – en metod som hjälper mig att både rensa, omforma och öppna nya vägar i mig själv. Det är inte bara ett kreativitetsverktyg, utan ett sätt att tänka, känna och skapa klarhet. Varje linje, varje form, varje färg blir ett steg framåt, djupare in i det jag vill skapa och leva.
Jag skapar.
Jag lyssnar.
Jag följer flödet.
Jag gör plats för det nya.
Och jag låter hjärtat guida varje steg på vägen.
För det är där magin finns.
Och det är där mitt nästa kapitel börjar.
När allt faller på plats
När jag tittar på allt detta – skapandet, skiftena, den nya idé-entiteten som växer fram – inser jag att resan kanske inte handlar om vart jag är på väg, utan hur jag är på väg. Att lyssna inåt, att följa nästa rätta känsla, att låta uttrycket få komma i sin egen takt.
Det här är en tid av mjuk rörelse, nya insikter och en påtaglig känsla av att livet håller på att ställa om runt mig. Så jag fortsätter. Ett steg. Ett penseldrag. En berättelse. En linje i Neuro Grafic.
Allt skapat i samma anda: närvaro, hjärta och flöde.
För det är i det enkla, i det ärliga, i det lyhörda – som jag hittar mig själv igen. Och kanske är det exakt så ett nytt liv börjar.
Med små steg. Med öppet hjärta. Med flödet som vägvisare.
❤️🧡💛💚💙💜🤍
Anders Stark
Dela gärna om det är något du känner är viktigt!
Lägg till kommentar
Kommentarer